III

Ah snälla Maria, som alltid försöker muntra upp mig. Jag trycker fram ett litet leende, vi går tysta bredvid varandra ut till vår bänk. På den övergivna asfalterade skolgården. 6 bänkar, 3 "trianglar" som vi kallar de. Som ska tjänstgöra som nån typ av sittplatser. Men som blivit mer som ett skyddsställe för rökarna. Vår bänk är kanske inte det direkt smartaste valet. Precis mellan första entrédörren och den andra dörren lite längre bort. Vi har iallafall uppsikt över skolgården och nu äter ju alla ändå så det är ju fritt fram. Jag sätter mig med benen i kors och märker att det gått en springa i mina tights. "Fan asså! Såna här håller ju aldrig!? Man kan ha dom en gång sen är det vips ner med dom i soporna. 50 kr/paket. Fan vilket skit." Maria ser på mig med en misstänksam blick, jag kan se hennes frågande blick på mig. "Kallade hon ut mig för det här?"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0