Ah, jag har aldrig uppskattat att få sitta ner så mycket. Inte så mycket som jag kommer göra det imorgon eftermiddag kanske, men ändå. Jag sprang som sagt med Melina igår, haha om ändå idrottsläraren sett mig då.. så peppad och så bra. Jag kände ingen press, utan fick suga så mycket jag ville. Jag kunde springa ett varv på 50 minuter men ändå inte ha några fördömande blickar på mig. Men nu sprang vi inte på så mycket tid iallafall. Efteråt var jag så grymt hungrig. Var sugen på att gå in på BK och handla det största dom hade. Fast nej, det fick bli en cola istället. Ska man vara nyttig ska man vara det eller hur? ;) Nån belöning får jag ju ha. Jag blev så motiverad att jag skulle kunna tänka mig att vara ute och springa själv. Fast en annan runda. Får se.. får se. Imorgon är det ju orientering, då får man försöka. Och ja, jag ska kämpa. Inte fan tänker jag palla mig ner till mitt i ingenstans för att inte göra något. Ska man till skogen ska man till skogen :D Funderar på att gå ner och köpa något att ha med mig att käka. Något mer. Jag känner på mig att jag kommer behöva något sött efteråt. Ett kexchoklad! Det piggar alltid upp. Får ju inte glömma Nada heller. :p Var med Nada (Nu tänkte jag säga en sväng, men vi var ju i nån timme egentligen) det var nice. :) Inte alltid man har tid att umgås med kompisarna efter skoltid. Jag känner mig tillfreds. Allt är lugnt. På rätt väg liksom, går inte allt bra så vet jag ju iallafall att jag har vänner som stöttar mig no matter what.