Lite bilder från dan med Melina nere i västra hamnen. Just to get it out of my system typ. Mmm.. körsbär och choklad.
Men fan, sitter här med tårar i ögonen. Helt sjukt. Varför fattar jag inte, dessa satans hormoner hela tiden. Det är inte för att mitt hår blev sjukt kort när hon klippte det igår. Sånt gråter inte jag för. Och nej, jag kan inte vara gravid heller haha. Ja jättekul för er att läsa detta..verkligen. Nu får jag snart resa på mig och börja fixa mig. Haha, jag har tänkt på det. De som andra tjejer tycker "fixar mig" innebär inte samma för mig. Klär på mig, fräschar till mig lite med deo. Lite parfym, puffar till håret lite. Klart! 100% naturell. (Ja om man inte räknar kläderna.. vem vet vad som döljer sig i dom.) men iallafall. Världen får se allt jag har att visa direkt när de ser mig. Alla finnar, alla prickar, alla rodnader. Jag är rädd för att börja sminka mig (Va? Va tänker hon med?) Men jag har sett det förr. Så fort tjejer börjat sminka sig så vågar de inte gå utanför dörren utan sminket på. Det blir som en fasad, en mur mot yttervärlden. Man blir så filosofisk med tårar i ögonen. Som nu har försvunnit, här. Och här och här får ni. Lyssna på lite härlig Jazz. It makes the world stop.