Komplex, hit och dit

Nu ska jag leka lillgammal som alltid. Men jag måste få ut det nånstans så att jag får det på papper. Jag ser/hör/läser om komplex hela tiden. Och det gör mig uppriktigt ledsen. När jag tillomed hör att mina vänner inte tycker att de ser bra ut när jag tycker de är bland de vackraste i världen eller klagar på sina "brister" som ingen annan än de själva ser.

Jag har haft komplex över det mesta. Det har nog alla tjejer, självförtroendet och självkänslan skiftar beroende på vart i livet  man är. Jag har haft komplex över min kropp, mitt ansikte, finnar, håret, tillomed över mitt sätt att skratta. Hur fånigt är inte det? Det suger bara en massa energi ur dig att oroa  dig. Jag har kommit till en punkt där jag kan låta de där negativa tankarna skölja av mig till 99%. Jag har lärt mig att acceptera mig själv. Och jag skulle aldrig vilja vara nån annan. What you see is what you get. Om man tar min kropp till ett exempel, i sexan började mina höfter utvecklas. Kommer inte riktigt ihåg när men en morgon vaknade jag upp och insåg att där var det rätt brett. Jämförde man sig med andra tjejer såg de inte alls ut så. Alla utvecklas olika hade jag hört, och förstod. Men samtidigt så vill man ju inte sticka ut. Det är lite omvägar att klä sig när man har breda höfter. Innan man lärt sig vad som funkar och vad som inte gör det. Min mamma var alltid späd och smal i sin tonår och är det nu också. Jag däremot är likare kvinnor på min pappas sida som alla är sådär underbart kurviga enligt min åsikt. Men det tog mig ett tag att inse att jag själv också var lika fin. Vad skulle jag göra annars? Må dåligt över mina kurvor hela livet utan att kunna göra nåt åt dom? Jag kan inte banta ner höfterna. Det var lika bra att vänja sig.

Jag gör som flera andra tjejer. Jag längtar efter att brösten ska växa, att bli liiiite längre eller få den där fina solbrännan eller fina magen. Men kruxet är att jag samtidigt inte bryr mig ifall det inte händer. Är man nöjd från början går det ju inte att bli besviken senare eller hur? Jag letar efter sitsen där jag är nöjd. Inte där några andra är nöjda eller missnöjda med mig för att jag inte är pinnsmal, solbränd som attan eller är sådär jättetjejig som bara älskar allt med rosa.

Jag letar efter situationen där jag och ingen annan är helt nöjd. Och jag närmar mig. Det jag vill säga är att stå framför spegeln och våga säg att du duger som du gör. Alla har dagar då de inte vill gå utanför dörren. Men vi själva är våra värsta kritiker. Är det nån annan som försöker hacka på dig pga utseendet är det de som har problem, inte du. Har inte du också tänkt på att det vi inte har det vill vi ha? Tjejer med rakt hår vill ofta ha lockigt hår, lockhåriga tjejer vill ofta ha platt hår.

Kommentarer
Postat av: agnes

gud vad bra skrivet, verkligen ! blev jätteglad av att läsa det ! hare gott

2010-10-10 @ 19:08:40
URL: http://escariet.blogg.se/

Tänk på detta innan du kommenterar:
Reklam/spamkommentarer tas bort omedelbart.
Jag svarar inte på designfrågor
Kommentera snällt
Och sist men inte minst, tack för att du kommenterar!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Presentation
Hallå där! Du har kommit till Carolines blogg. En tjej på snart 16 år som ska börja på naturvetenskapliga programmet till hösten men innan dess njuta av 10 veckors sommarlov. Bloggen handlar om min vardag som består av vänner, musik och en hel del annat. Trevlig läsning! Nedräkningar
dagar till jag fyller 16
dagar till gymnasiet börjar
dagar till jag fyller 18
dagar till N kommer hem
dagar till nyårsafton
dagar till 2012
2009
Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
2010
Januari Februari Mars April Maj Juni
Kategorier
Skola Vardag Minnen Vänner Mina ppiller Musik Buzzador
RSS 2.0