Fan asså, (s l u t a  s v ä r a) kom på att jag alltid velat ha en superkraft. Att vara osynlig. Hade kunnat tjuvlyssna massor. Ja, jag är nyfiken av mig. Tror folk känner det och samtidigt känner folk att de kan lita på mig (vilket de kan, don't get me wrong) men det mättar samtidigt mitt behov av lite gossip. Även om att i ju fler led det går desto mer förvanskad blir sanningen. Men samtidigt vill man inte kunna tjuvlyssna, det som sägs i det tysta mår man nog bättre av att inte alltid höra. Alla vill vi leva i vår egen lilla bubbla, vi vet att alla snackar skit om alla. Ändå kan jag inte tänka mig att folk snackar om mig, och isåfall, vad säger de?

Äh. Nu ska jag tvätta ansiktet och få bort den väldigt skumma ögonskuggan jag fick i present för min beställning. Den glittrar, men vägrar hålla sig kvar. Det är riktiga korn i den. Riktigt scary, ramlar ner framför ögat hela tiden och gör ont. Nej, den här ställs på sminkbordet men tar ett tag innan den öppnas igen.

Guten nacht. ♥